Ändå kom den första fästingattacken som en chock.
I Legos örsnibb hade den verkat och förstört.
Blod och sörja.
Ändå satt den kvar (det äcklet).
Jag tog bort den med en "snara" och bad
15åringen gå ut på altanen och döda den.
Det lät som om hela trallgolvet skulle ge efter.
Såret, som odjuret lämnade efter sig, var groteskt.
Så; badda med sprit. Badda med tvål och vatten.
Badda med allt som finns!
Sedan blev det; grundliga bad för båda hund-gossarna.
Till sist; EXSPOT.
De får dela på en pipett.
Ingen fästing synes än.
Inga märkliga biverkningar.
Det känns så bra.
 |
| Han är ju så väl kamouflerad! Hur kan fästingarna ens hitta honom? |
Åh, såna där elakingar hade min Engelska Springer Spaniel Tessie. Värst var dom när de hittades i sängen, eller då deras innehåll fastnade på strumpan.
SvaraRaderaTråkigt att vi inte hann ses så mycket i helgen.
Sköt om dig,
Kram Louise
åååh jag som hoppades att de inte hade vaknat än eftersom vi ska ner till skåne snart. =/
SvaraRaderaUsch!!De är så äckliga! Hoppas de håller sig borta nu.
SvaraRaderaElsa hälsar och tackar för krya på sig hälsningen.
Trevlig helg!
Kram
Blääh för fästingar!! Mina har (peppar, peppar) inte blivit attackerade än.
SvaraRaderaTrampade dock nästan på en kopparödla idag.
Våren är tillbaka. Äntligen! :)
Lycka till med fästingutrotningen!